Utan dig

Detta är så sant som det är skrivet!



Du ser igenom
Du ser förbi
Allting jag skapat och försökt bli
Mitt liv är en öppen bok i Din hand
Ändå måste jag komma ändå måste jag fram
Du väckte min längtan
Du sa mitt namn
Jag blir aldrig desamme och ett är nu sant
Utan Dig blir hösten för alltid kvar
Utan Dig blir frågorna aldrig svar
Utan Dig är livet ett iskallt hav
Utan Dig, utan Dig
Du är liv pulserande inom mig
Varje andetag beror på Dig
Du är vår vinden som omger mig
Mitt liv är ingenting
Utan Dig

Tänk att man inte kan vara utan.
Tänk att han inte kan vara utan eller vill lämna oss människor.
Tack Jesus.

Tessita- älskar denna lovsången.


lite bilder,lite text

 Ölandsbron på kvällen..
 Träffade kusin Elin och hennes man. Kollade in deras hus de byggt upp på Öland.


 En lördagskväll med grillning.... och   sen vet jag inte så mycket mer för jag åkte hem. Lite förtrött och lite för ont i huvudet för att umgås med massa folk.

En söndag bestog av att fira Maggen som fyllt år  och det spelades plump.
Vilket jag inte har gjort på ca. 4 år.... jag tycker jag lyckades bra dock. =)        
de syns kanske inte så bra.. men aja..


frågetecken som finns. Skratt som fanns.

 Denna bilden var den bästa jag kunde hitta på oss alla på kortet. =)
Lägger upp den för att otroligt härliga människor är dom alla. Detta togs när jag och Hanna hade slutat vårat arbete på Team Mission i Filippinerna. Vi fick diplom.
 Men för någon dag sedan så lämnade Bishop Romeo jordelivet och flyttade hem till Jesus.  Men en sån otrolig skön människa. Pratade glatt och ville att man skulle se så mycket som möjligt av landet när man var där. En man man skulle respektera på alla sätt. Och visa det när man träffade honom.
Och om jag inte minns fel så skulle man alltid när man träffade honom.
Ta hans hand och ta den mot sin panna.  För att visa respekt att han var gammal. 
Nu är det är sorg för pastora Nora och barnen mfl. Kan man bara fortsätta ha dem i sina böner.


Denna vecka har jag haft några telefonsamtal med en  vädligt goda vänner till mig. Har inte pratat med människorna på länge. Men ack såå kul det var!!  Det har verkligen gjort mig glad att höra deras röster.
Och lyft upp min vardag. Eftersom jag har varit lite trött på allt och alla och mig själv några dagar nu så var det verkligen kul. Lite ord som lyfter upp och skratt. Vad kan inte vara bättre än det?

I mina tankar just nu är, Vad gör jag? varför? Vad ska jag göra? När ska jag göra det som man vill och tänker på?
Var hör jag hemma?
Någon som har svar på något åt mig.... ja, var inte rädd för att berätta. :p

Tessita - I funderingarnas tankar och lyssnar på Josh Groban








OC...

OC har spelats i  min dvd-spelaren ett antal dagar och kvällar nu senaste tiden. Gillar serien. Fast jag är nog lite mer åt OTH hållet. =) De är lite mer saker som händer med folk.
OC har typ bara Marissa som är ett problem. hahaha.... aja. De är ju trots allt bara en serie. =)
Det roliga är nog att killarna som har varit med och kollat lite... det vill bo där, vara den killen i serien.. haha.. De sätter sig in i serien. hmm.. i brist på annat kanske?!? ;)

Åkte iväg till Öland i måndags eftermiddag tillsammans med Johannes, Jennifer och Oskar. Åkte med för att Oskar skulle trubadura på Strand Hotell.
När han gjorde det så åkte vi andra till pappa blå och käkade. Gott och dyrt.
Sen åkte vi till min kusin Elin och hennes familj. Barnen sov. Men makarna fick man umgås med lite och prata. Alltid lika kul att träffa dom. Andreas är rolig. haha..
Huset som de har byggt på Öland var jättefint! När man kom in i husområdet sa Johannes att man fick lite känsla av Evan the almighty. Kan bara instämma. =)

Kort kan läggas upp inom kort...

/Tesssita - loves that the sun is up and warm.

Det vänder..

Det vänder sig mot mörkare tider. Vilket betyder att sommaren snart är över. Öde. Jag gillar sommaren vill ha den längre. Men kul med höst också, för det är väldigt mysigt. Tända ljus, brasa och vänner och skratt. =)
Men höst innebär också att man kanske flyttat på sig, börjar läsa kurser, hittat nytt jobb ja, you name it.
Men jag har verkligen ingen aning om min höst o framtid. En viss del i mig är så vilsen och ångest över detta. Medan en annan del i mig känner lugnt. (man är ju en Wirzénare, som har lugnet i sig iaf... ;) haha.. ) Och en anna del som bara säger, "skjut mig. Varför vet jag inte?"

Men man kan ju inte gå och oroa sig för massa saker hela tiden. Det funkar ju inte. 
Även om det är oroväckde saker som gör att de är lite mer så att ens liv kan få en annan vändning. 
Håll ut bara säger jag. Man kan drömma men inte agera ibland. Varför? Vet ej. Men det är kanske så att det måste det.
Och då får man göra det bästa av de i det.
Man kan ju också agara utan att drömma. Det kan funka, men det kan också gå helt fel. Men då är det nåt man får göra det bästa av det. Kan man göra både också då när det passar som bäst. Skulle ju det var ypperligt. Något för dem som vill, både träna och tänka på ibland.

Vänner kan man inte få nog av. 
Vänner kan man inte få nog av att glädja. 
Vänner kan man inte få nog av att bli glad av. 
Vänner kan man inte få nog av att le till. 
Vänner kan man inte få nog av att älska personen för precis den de är. I humor, utseende, personlighet.
Vänner är glädje. Tack gode Gud för det. =) 

/Tessa- Nu är det dags att sova. 
 

Tomorrow is not promised

Sometimes people come into your life

and you know right away that they were meant to be there,

they serve some sort of purpose,

teach you a lesson

or help figure out who you are

and who you want to become.


You never know who these people may be:

your neighbor, child, long lost friend, lover, or even a complete stranger

who, when you lock eyes with them,

you know at that very moment that they will affect your life

in some profound way.


And sometimes things happen to you

and at the time they seem painful and unfair,

but in reflection you realize

that without overcoming those obstacles

you would have never realized

your potential strength, will power, or heart.


Everything happens for a reason.

Nothing happens by chance

or by means of good or bad luck.

Illness, injury, love, lost moments of true greatness and sheer stupidity

all occur to test the limits of your soul.


Without these small tests,

whether they be events, illnesses or relationships,

life would be like a smoothly paved straight flat road to nowhere,

safe and comfortable,

but dull and utterly pointless.


The people you meet who affect your life

and the successes and downfalls you experience

create who you are,

and even the bad experiences can be learned from,

In fact, they are probably the poignant and important ones.


If someone hurts you, betrays you or breaks your heart,

forgive them,

for they have helped you learn about trust

and the importance of being cautious to

whom you open your heart...


If someone loves you,

love them back unconditionally,

not only because they love you,

but because they are teaching you to love

and opening your heart and eyes to things

you would have never seen or felt without them.


Make every day count.

Appreciate every moment

and take from it everything that you possibly can,

for you may never be able to experience it again...


Talk to people you have never talked to before,

and actually listen,

let yourself fall in love,

break free and set your sights high...


Hold your head up because you have every right too.

Tell yourself you are a great individual and believe in yourself...

for if you don't believe in yourself,

no one else will believe in you either.


Create your own life

and then go out and live in it!

"Live Each Day As If It Were Your Last...

Tomorrow is Not Promised"


/Tessa

Ett bröllop. En stund i valley. En roadtripp.

I helgen som var... åkte jag o familjen + våran hussköldpadda (min kompis Stuff) till Värmland och närmare bestämt Arvika. För att gå på min syssling bröllop. "Simon ska gifta sig och bli man" som Stuff sa.
Det  var fint i Värmland! Korten får tala för sig...
    
  
                                

På något sätt har det nästan känts som att jag har möglat i valley i sommar.
PÅ ett annat sätt inte. För det har varit så kul och skönt att kunna var där. Jobba, måla på huset o bara ha det skönt och gosa o busa med kattungarna.  Det är glädje de me. =)
I onsdags åkte jag tillbaka till Oskarshamn för att vara barnvakt på kvällen. Passade på att träffa lite folk som fanns på havslätt. Det var kul att se lite folk igen.

Torsdag: Förmiddagen hade jag bra visioner om att jag skulle hinna med både det ena och det andra. MEN de hade inte min rygg och mage. Fick bli att ligga i sängen några timmar för att palla resten av dagen.
Men vid tolv slaget var det dags för en roadtripp till Gnosjö tillsammans med Adam.
Efter att vi tankat upp bilen och köp lite godis, dricka, korv. Så bar det iväg in mot skogarna..
Vi lyssnade på musik och pratade i bilen. Trevligt.
Vi gjorde också en impuls och svängde av till vänster på en väg.
Vilket ledde oss till Nydala Kloster Kyrka. Fint.detta ska vi kolla in. Tänkte vi
Adam gjorde sig hemmastadd på en gång :P :
                
                                                                                
Sen när vi går in i den stora kyrkan så, går jag lite åt sidan för jag ville kolla på något som fanns där.. Tro det eller ej, LARMET går igång. Världens störande ljud och riktigt högt var det.
Vi väntade lite o tänkte att det borde ju komma någon snart... Men icke de. Det tog sin lilla stund innan det verkligen kom någon. Så vi gick runt på kyrkogården och kollade på gravstenarna och letade efter 100år-ingen. Men ingen lycka där inte. Den som var närmast var 98år. Det tog ju ett tag att gå där och kolla, och ingen människa hade kommit än... När larmet slutade tjuta, så tog vi oss en revansch och gick in i kyrkan igen...kollade lite. (Men då var det mest Adam som gick runt och kollade på alla ställen. Jag kände att jag höll mig på den raka vägen fram mot altaret. hahha...) Och då som först, kom en man som stängde av de tickande ljudet efter larmet. Men han brydde sig inte så speciellt heller över att det hade larmat. Så vi signerade gästboken med våra namn, och att "larmet gick". Sen for vi iväg.  No more stop´s on this way.
I Gnosjö kom vi fram till detta:   
                                                          
Stort och mycket saker! Vi tillbringade nog ca1,5timme inne i butiken. Men det var roligt. Och härliga tanter som stog i kassan. Med röda skjortor.
Efter det så blev det käk, äntligen.. haha.. jag var så hungrig i detta ögonblick.
Vi bestämde oss för att lämna en hälsning till våran kompis Jakob, efter som vi visste att han fyllde 20 år någon gång i år. :P Men också en kaffe inne i Värnamo´s centrum o dess gågata.
   
    I Granås.        

Sen bar det hemåt. Vi stannade till vid en snygg kyrka. Och även där letade på gravstenarna. (Man kan ju tro att det finns en förkärlek till just gravstenar.. hmm. Får rädda mig själv lite o säga att det är Adam´s fel. :p )
    Coolt träd. 
En lyckad dag verkligen! Det var glädje denna roadtrip! =)  Tack för den dagen Adam!

/Tessita - Can only smile at these things.


RSS 2.0